Är sommaren slut nu?

Känns som om sommaren är slut nu. Imorgon ska jag jobba och vädret har blivit kallare, mycket kallare. Nätterna är mörka och temperaturen närmar sig noll på natten. Huj. Men M har hela semestern kvar. Känns konstigt att jag ska jobba och han vara ledig. Ändå ser jag fram emot att få börja jobba. Det känns spännande och jag är motiverad. Ska bli intressant och roligt hoppas jag.
 
De sista sommargästerna åker också iväg imorgon, så det blir tomt efter att kusiner fastrar, mostrar, morbröder och föräldrar har varit här, allt i en enda röra. Barnen har ju inte saknat lekkamrater och att göra på ett par veckor. Tur att hösten kommer med ordnat program, dagvård, dagklubb, förskola och skola. Och sen kommer moster i september, ska bli kul att kunna samtala på svenska med någon face to face.

Lite sötsurt känns det allt. Men det blir nog en riktigt spännande höst.

Lugn söndag

Idag var det skönt att få vakna i lugn och ro. Har varit mycket med fester och gäster förra veckan. Idag har vi bara tagit det lugnt, haft kaffegäster och gjort mat. Till kaffet hade jag snabbt gjort en kanelkaka.

Kanelkaka
125 g margarin
2,5 dl socker
2 ägg
4 dl vetemjöl
2,5 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
0,5 tsk salt
200 g gräddfil

Fyllning: 1 tsk kanel blandat med 1 dl socker

Margarin och socker röres. Äggen sätts till ett i gången. Blanda samman de torra ingredienserna och tillsätt turvist med gräddfilen. Häll hälften av degen i en smörjd och bröad rund form. Strö på ca hälften av fyllningen. Häll över resten av degen, släta ut och strö över resten av fyllningen. Grädda ca 1 h i 175 grader.
Fyllningen blir lite knaprig innuti så det smkar nästan som om det skulle vara äpplen innuti.

Till middag blev det vår standard sommarmat, grillade biffar med egen rubb, 

grönsaker i aluminiumfolie (squash, paprika, tomater, rödlök och soltorkade tomater)

och nypotatis till.

I radio

Samtal om livet  i Radio Vega

Berättelser om människor och deras liv

Nästa program:

Linda Yliniemi växte upp i Kronoby och ännu i gymnasiet hade hon svårt med finskan. Sen flyttade hon till huvudstadregionen för att studera biologi, och träffade nästan genast en man från Lappland. De gifte sig så småningom, och efter en kortare vistelse på Åland flyttade Linda och Markus Yliniemi till Muonio - och där har de stannat. Idag har de tre barn som är 1, 3 och 5 år gamla.
Både Linda och hennes man njuter av att vistas i naturen, och Linda konstaterar att hon inte är någon storstadsmänniska, och hon vill att barnen ska få växa upp i en lugn omgivning.
Linda har numera utmärkta finskakunskaper, och kan jobba som behörig lärare i finska skolor...

Lördag 06.08 kl. 20.30

Redaktör: Ann-Sophie Sandström

På resa med mommo och moffa

På tisdag åkte vi iväg mot Norge. Som resesällskap hade vi hela vår familj och mommo, moffa, syskonen L och A. Vi åkte som vi brukade, norrut. Vi stannade vid Järämä för att se på de tyska fästningarna där.

Sen fortsatta vi till Kilpisjärvi där vid åt vid Haltimaa, för att sedan fortsätta till Norge. Det var första gången i Norge för mommo , moffa och de andra släktingarna. Landskapet ändrar ju så drastiskt direkt efter Kilpisjärvi. Vi åkte ner till Storfjord och Skibotn, men dår blåste och kändes kallt. Så det blev så att vi åkte runt lite i bilarna, pojkarna fiskade lite på ett ställe. Sen badade A och L i Ishavet.

På kvällen åkte vi tillbaka till Kilpisjärvi lomakeskus där vi hade en 8 pers. stuga som väntade.

På onsdagen var det moffas födelsedag. Saana och vandring var det som stod på programmet. Jag var med lilla A och J uppför trapporna. S och mommo fortsatte lite till och de andra gick ända upp till toppen.